Jag var nästan klar med mitt inlägg när jag var tvungen att lägga ifrån mej telefonen å med de försvann allt jag skrivit. Inte första gången de

Händer

De var som om studietiden fick mej att

vakna till liv. Jag lät mitt långa svarta hår bölja fritt över axlarna och började sminka mej.häpet sågmjsg att den lilla tanten med håret stramt hopknölat till en knut uppe på huvet var borta. Framför mej stod en vacker kvinna med fina vackert inramade brun gröna ögon

Vi hade fullt upp n hela dagarna

 Antingen var de praktik på alla upptänkliga ställen eller oxå var de föreläsningar hela dagarna

 Vi var ganska många som drygade ut studielånet genom att jobba extra

 Bäst förtjänst var att sitta extravak på helgerna men även nm veckodagarna kunde bli aktuella. Läste gjorde vi sent på kvällarna å nätterna. Jag brukade förse mej med en känna kaffe å en burk koffeintabletter för att.hålla mej vaken. De slutade med att hela kroppen skakade av allt koffein.                             Killarna från milirhögskolan kom ibland å bjöd oss på fest eller ville sitta å fika med oss

Jag slutar för.denna gång med att.berätta en lite rolig händelse.

     ..vi hade lektion i gynekologi så v n en trevlig läkare

 Han avbryts då dörren öppnades och tre militärer steg in i salem å så ,' vi söker fyra villiga tjejer till en fest i  kväll, sa en

 En annan försökte rätta till de hela å så ,: Alltså vi.. längre kom han inte för nu avbröts  han av gynekologen som hade föreläsningen. Han sån,:"!,,Fårjag bara avsluta lektionen så  kan ni sen avgöra.vem som ska ha vem.

.

Mn

Egentligen har jag så jobbigt att andas så de borde inte bli nåt skrivet. Sitter upp i sängen med tre kuddar bakom ryggen. Trots att fönstret är öppet är pannan våt av.kallsvett å jag låter som en blåsbälg men jag kan inte undanhålla dej allt de roliga som hände mej under min studietid.              De var som om hela jag genomgick en förvandling. Jag som varit ett neutrum, bara ett stort ingenting blommade upp å slog ut i full blom. Bland dom tolv tjejerna på korridoren blev jag på nåt oförklarligt sätt ledargestalter

Som om.de var en del av.mej som legat gömd.å kom fram under rätta förhållanden. Ingen av oss tjejer förstod hur dom lyckats.charma vår husmor så till den milda.grad.men på vår korridor hade två av.militärkillarna lyckats få ett rum var. Vi skämde bort dom å flirtade med dom. De var en oskriven lag att skulle dom ut med en tjej skulle hon först visas upp för oss å vi skulle ge vårt godkännande.                                       Om jag nu tyckte att jag läst när jag gick.på folkhögskola fick

Jag verkligen se vad studier var. I.genomsnitt läste jag nog ,5,6 timmar.per kväll. Då hade vi föreläsningar eller praktik hela dagarna

 Alla utom jag kom från gymnasiet och n hade en helt annan studievana än vad jag hade. Men jag.hade bild minne vilket betydde.att jag inte kunde utebli från en enda föreläsning. Jag kunde i  minnet framkalla exakt.var läraren stod å vad.han skrev på tavlan. När jag såg bilden satt den oxå i min skalle

Nu slutar jag för denne.gång

 Ha de bra

Io lo köp

Så stod jag där på Uppsala central med mina resväskor . Nervös som bara den. Tog en taxi till sjuksköterskeskola. En byggnad i vitt tegel. Gick in i receptionen för att träffa husmor.En knepig bestämd kvinna som bröt starkt på tyska. Fick senare göra att hon var kraftigt mentalt. Störd av kriget. När hon gav mej nycklarna till mitt rum som låg i anslutning till själva skolan fick jag oxå höra ordningsreglerna. Vad jag minns mest var att de inte var tillåtet med maligt besök på rum.                                     Elevbostäderna var en trevåning stor länga där konstigt nog emot husmors alla regler den tredje våningen beboddes av killar. Dom övriga två av tjejer. De såg väl ut som studentrum  rukade göra på den tiden. Ett litet rum på 12 kvadrat där jag skulle tillbringa två och ett halvt år. Jag fick en släng av cellskräck  vid anblicken av de lilla rummet. Precis innanför dörren fan s ett tvättställ. På motsatta sidan en garderob . De fick inte plats mycke möbler. En säng , ett skrivbord med tillhörande stol å en fåtölj var allt som fick plats.missmodig slog jag mej ner på sängen. Vad i hela fridens dar hade jag gett mej in på ?? Hur skulle jag klara att bo å studera i den här miljön

Ryck upp dej, så jag till mej själv. De är ju mot detta du kämpat i så många år och gick ut för att inspektera korridoren. Den första dörren ledde till badrummet med två badkar. Jag log för mej själv och blev genast på bättre humör när jag läste vad någon skrivit på en lapp och tejpat upp på väggen "har ni tagit ett bad i dag ?, De fattas nämligen ett ". Skönt tänkte jag här har iaf bott någon med humor.jag fortsatte min inspektion mot köket. Ett enda kylskåp fördelat på tolv boende och ett litet minimi skafferi till varje elev utan möjlighet att låsa. Snart skulle vi alla upptäcka att de torrvaror vi hade där på morgonen kanske inte alls fanns kvar till lunch. Samma sak gällde kylen. Där två inndboende delade på en hålla . De var mer en regel än ett undantag  att man tog där de fanns och la där de fattades. En enda spis till alla tolv

Jag lärde mej ganska snabbt att äta så mycket kall mat som möjligt åtminstone till lunch. Dom som stod i kö till spisen innan lunchrasten tog slut. Vidare fanns ett tråkigt gråmurrigt allrum.med matrum,soffor och en tv.                                            Bara en liten bit från sköterskeskolan låg militärhögskolan . Med killar som vi skulle komma att ha mycke roligt tillsammans med. Nog kunde dom killarna få vilket kvinnohjärta som helst att smälta när dom visade upp sej i uniform, koppel å vita handskar

 Fina unga vältränade kroppar

 Husmors förbud.om män på rummet var som bortblåst

Mer om detta i kommande inlägg

 Klockan är.mycke god natt sov så gott

Nu var folkhögskolan slut och jag stod inför de svåraste beslut jag tagit i mitt liv. Skulle jag våga söka till sjuksköterskeskolan.... Och om jag kom in skulle jag då klara studierna?? Jag hade en otrolig beslutsångest. jag som inte ens hade ett avgångsbetyg från grundskolan var fullt medveten om att jag hade stora luckor som jag aldrig skulle kunna täcka igen. Äsch, tänkte jag jag skickar i alla fall in en ansökan . De är nog ingen risk att jsg kommer in

. Jag kunde höra barnens glåpord från skolan. Känna ångesten nästan golva mej när jag gick in på skolgården. Hörde mammas ord " man ska inte tro att man är bättre än man är. Sånt straffar sej"

Kunde känna kräkningarna välla upp när mitt huvud trycktes ner i toalettstolen. Glåporden som haglade " du är ju efterbliven " lika bra du går å för du får aldrig nåt liv i nm alla fall "osv. NEJ ! STOPP!! Så jag till men själv de var då och nu är nu!! Titta på vad du gjort sen du slutade grundskolan !! Uppriktigt såär de faktiskt bra !! När jag såg tillbaka då och när jag ser tillbaka nu var de absolut svåraste beslutet jag tagit i mitt liv när jag som sexton åring flyttade fyrtio mil hemifrån

 Jag var ett neutrum dvs INGENTING. Vet inte varifrån jag fick modet. Men jag kände att även om jag inte klarade de så hade jag iaf försökt. Känslan att jag måste hemifrån var starkare än alla andra känslor ! Jag höll på att kvävas av all religion.!!                                 .    .      Jag väntade nervöst på svaret på min ansökan till sjuksköterskeutbildningen nästan hela sommaren. Så kom de bruna kuveret. Jag var tvungen att sätta mej för benen skakade så förbannat. Jag läste en gång, två. tre. Ändå kunde jag inte fatta att jag blivit antagen till nsjuksköterskeutbildningen i Uppsala !! Du klarar de inte. Lika bra att du tackar nej sa en röst. Den starkare rösten, och min nyfikenhet så testa för fan !!  Nu om aldrig förr gällde de att blunda å hoppa. Den strategi jag alltid använt när rädslan hotade att kväva mej. När jag blundar och hoppar chansar jag 

 Oddsen är fifti fifti. De märkliga är att varje gång jag använt denna metod har jag landat på fötterna. En fördel jag alltid burit med mej är att jag är mycke nyfiken på livet. Den kraften tror jag är starkare än någon annan. En annan mycke stark kraft att gå framåt var att ta revanch !! Att visa dom som idiotförklarat mej, som hånat, slagit å sparkat att jag dög !! Titta nu då så får ni se vad de blev av idioten!! Av alla dessa anledningar tackad jag ja till utbildningen vid sjuksköterskeutbildningen på akademiska sjukhuset i Uppsala.

Du som gillar min blogg å vill läsa mer så rekommenderar jag att du läser från början

. Jag har skrivit lite drygt ett år. Mitt inträde i livet var mycke dramatiskt.

Annars finns en hel del av.min blogg under mina offentliga inlägg. Jag blir jätteglad för feedback

 Om du vill kan du använda kommentarsrutan. Där kan du vara anonym om du vill

Det var ett tag sen jag skrev om vägen till ett liv. Jag berättade för några gånger sedan att jag beslöt att läsa upp mina betyg på folkhögskola. Jag gick på kaggeholms folkhögskola på Ekerö. En skola med kristen inriktning. Den låg väldigt naturskönt vid Mälarens strand. Huvudbyggnaden är ett gammalt sjuttonhundratals slott

 med en lång alle av gamla knotiga träd. Alla så att de spökade på de gamla slottet. Elever å de flesta lärare bodde inom skolans område vilket gav en fantastisk samhörighet. Här fick jag mina första verkliga vänner. Jag som missat tonåren å allt som hör till de var. först tveksam när dom andra sökte min kontakt. Min självkänsla var i botten å jag trodde först att dom sökte min vänskap för att sedan göra sej roliga på min bekostnad. När skämten aldrig.kom började jag slappna av.å vågade lita på att dom faktiskt ville vara mina vänner. Jag berättade förra gången hur min värld vändes ut å in den gången när vi var några stycken som bestämde oss för att gå ut å äta å dom beställde in vin till maten! det som jag hela mitt liv lärt mej vara en synd som skulle föra mej till helvetet. Så sitter här ett gäng.kompisar som kallar sej kristna å dricker vin som nm de var den naturligaste sak i världen

 Jag ville inte vara sämre än dom utan drack vin jag oxå. Jag upptäckte att de var gott å att jag mådde bra av de. För alla nybörjare skulle de vara en inspark.  Vår rektor var trevlig å hade humor men han var inte glad när man som insparksskämt burit ner alla våra möbler å ställt dom i vattnet.i Mälarens strand. De blev för oss att omedelbart bära tillbaka dom å ställa dom på plats.                             Dr var en plats som gjord för förälskelse. De kysstes å prasslades i buskarna

Här.upplevde jag min allra första förälskelse. Den känslan kan jag framkalla när jag vill. Vem kan glömma känslan av sin första förälskelse?? Jag vågade tro honom när han sa att jag var vacker. Ljuva vackra söta ord viskades i mitt  öra

. Ord jag aldrig hört förut. I två år gick. Jag på skolan för att läsa in gymnasiekompetens. Jag tyckte att om jag läste en timma hade jag läst länge. Senare skulle jag få känna på vad läsa var. När de två åren var över läste jag. Ulandskundkap och språk på en filial till kaggeholm som låg i mariannelund i Småland

 Min tanke var att.läsa till sjuksköterska och jobba utomlands för någon hjälporganisation. Men så långt vågade.jag inte riktigt tänka. Så mycke hade hänt med mej under dom här tre åren. Jsg hade fått vänner för livet och min självkänsla hade blommat ut. Jag visste nu, när jag.gick ut med toppbetyg att jag var lika bra som andra. Jag visste att jag var värd att älska. Att jag var uppskattad för den jag var

.

.

.

 De är skrämmande hur min vardag krymper.Den sista tiden har de gått utför med snabba steg med min KOL. Jag är så förtvivlat trött. En trötthet som inte går att sova bort. Jag har massvis med sprayer å en inhalator men jag fårsämre å sämre effekt. Hela tiden känner  jag hur tårarna bränner bakom ögonlocken. De är verkligen så tungt.jag är inte rädd för att dö de är vägen dit  som blir tyngre å tyngre. Jag längtar faktiskt efter att de ska ta slut. Bara att prata eller klä på mej så tar den lilla luft jag har slut. Jag tror att vi lever vidare i en annan form efter döden å de känns lite spännade att få vara med om de. Jag tror inte på Hudson person. För mej är Gud ljudet å kärleken. Ingen levande varelse vet hur de är på andra sidan.De är hela tiden antaganden för våra mänskliga hjärnor är begränsade men en dag ska vi få se och förstå. Vi kommer oxå att kunna följa våra nära å dom vi älskar på jorden ,De händer att jag längtar dit