jäklar oxå jag hade skrivit så mycket så tog batteriet slut. Bara att börja om igen. Ingen ide att jag lägger mej de går iaf inte att sova. Har så svårt att få luft och min förstörda rygg gör att jag har nervsmärtor i benen. Tänk dej tandvärk i båda benen. När jag lägger mej får jag spastiska ryckningar å kramper i benen. Kan inte vända mej utan måste ligga i samma ställning hela natten

 Är de verkligen sant att jag snart ska dö ?? Hör läkarens ord ringa i mina öron. Hon stoppade sina knän mellan mina och fixerade min blick när hon sa " nu kan vi inte göra mer för din KOL. De går bara utför ". För säkerhets skull upprepade hon de tre gånger. Jag har nu en lungkapacitet på 1,5 liter. En person med friska lungor ligger på ca 3,5 liter. Allt snurrar runt. Så mycket passerar revy så de är svårt att skilja alla minnesbilder från varann. En del säger att många skäms för att ha ,KOL. De förstår inte jag. Ok att de är självförvållat men hur många sjukdomar är inte de ?? Alla alkoholrelaterade sjukdomar tex eller våra vällevnadsrelaterade sjukdomar. Tex fetma med därpå följande hjärtsjukdomar och diabetes hör och ihop med hur vi lever. Under alla mina år som sjuksköterska har jag aldrig ens tänkt tanken att mina patienter skulle skämmas för sina sjukdomar. Därför kan jag inte fatta att skammen skulle finnas för att man drabbats av Kol. Jag har sett äpatienter med KOL som inte har luft nog till att vända sej i sängen. Jag har sett mina patienter dö i KOL

 Jag lovar att de vill du inte se. Just nu känns de som en belastning att vara sjuksköterska och veta vilket öde som drabbar mej. Så mycket enklare de varit om jag tex jobbat på Ica.

Det är flera månader sen jag fick i mej en middag. När magen blir full trycker de upp mot bröstkorgen å gör de svårare att få luft.

Jag har kämpat emot så länge å inte velat dö men nu skulle de vara en befrielse. Jag är inte rädd för att dö de är vägen dit som är de värsta . De är så förbannat segt. Jag har alltid värnar om min integritet

. Måste jag fråntas min personlighet. Det som är JAG och bli ett vårdpaket ?? Jag vägrar ?? Hoppas jag orkar ta saken i egna händer när de är så dags.                                   Om jag ska försöka summera mitt liv måste jag säja att jag har haft ett förbaskat roligt liv!! Inte alla kan summera sitt liv så. Jag ångrar ingenting.jo, en sak. Den ska jag komma till.jag anser de vara totalt meningslöst att ångra saker. De leder bara till att man lider i onödan. Man kan inte med all sin ånger förändra någonting. nu ska jag berätta vad jag ångrar. Ett tillfälle som flög mej ur händerna å som jag aldrig får tillbaka. Innan jag gick min utbildning till sjuksköterska läste jag ulandskunskap och språk. Min dröm var att arbeta för nån biståndsorganisation. Jag var färsk som sjuksköterska och hade min första anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Den här dagen blev min lunch så kort så jag beslöt mej för att ta en macka i cafeterian i stället för lunch i matsalen. En för mej okänd läkare slog sej ner vid mitt bord. Efter en stund frågade han om jag kunde tänka mej att jobba för läkare utan gränser !! Jag blev chockad av själva frågan å hasplade ur mej att jag tyckte jag hade för lite erfarenhet för ett sånt jobb !! Herregud jag kunde bitit tungan av mej för mitt svar. Erfarenhet hade jag förstås fått på plats.

              Den dagen glömmer jag aldrig. Livet gick vidare och hade jag tackat ja hade jag inte haft min fantastiska dotter och inte mina underbara barnbarn. Allt har två sidor här i livet. Det har jag lärt mej.                                           Ha det bra. Sköt om er å fånga livet i flykten  

jsg ber om ursäkt för att de gått så lång tid sedan jag skrev sist. De har sina ursäkter. Livet suger .jag vill frångå min princip att inte berätta om mitt hälsotillstånd

 Det är nödvändigt för att jag ska kunna fortsätta skriva och ge dej läsare bättre förståelse för att de ibland blir längre tid mellan mina inlägg .                                               Du som läst mina tidigare inlägg har noterat att jag har KOL och en totalt förstörd rygg. Jag har klarat mej ganska bra hittills . Till saken hör att jag helt saknar en typ av antiktoppar som är nödvändig att ha för kroppens immunförsvar. De som för dej  är en vanlig förkylning kan hos mej leda till blodförgiftning

 Jag kan ju i rimlighetens namn inte isolera mej å sluta umgås med människor av denna anledning

De finns två typer av immunbrist eller rättare de visar sej på två vis. Hos de nyfödda spädbarnet som sjukligt många infektioner vilket får läkarna att misstänka immunbrist. Eller som hos mej, att sjukdomen ligger latent och bryter ut i vuxen ålder på grund av något trauma. Hos mej väcktes misstanken av flera tätt återkommande luftvägsinfektioner som inte ville läka av antibiotika. Infektionerna kan sätta sej var som helst i kroppen

 Som exempel på de kan jag nämna att jag en kväll när jag skulle lägga mej noterade jag ett blåmärken på höger hands långfinger . Jag tänkte inte mer på de än att jag väl slagit i nånstans. På natten vaknade jag och kände mej mycket konstig

. Kunde inte stå utan kröp upp efter feber termometern som visade 42,5 i temp och handen var röd och svälld sk rosfeber. Det var blodfärgigtning. Fingret opererades 14 gånger med hot om amputation så mycket innan det läkte

Denna immunbrist behandlas  med infusioner varje vecka. En pump pumpar in vätskan via fyra nålar in i magen

          Så kommer jag till det nu akuta. Som kshy tidigare berättat har jag KOL. Var hos min lungläkare för någon vecka sen. Hon snurrade runt skrivbordsstolen, stoppade sina knän mellan mina, fixerade min blick och sa " nu kan vi inte göra mer åt din KOL. De går bara utför "Mina immunprover ligger även för lågt så jag måste öka dosen i mina sprutor. Därtill kommer min rygg som är totalt förstörd och ger mej fruktansvärda smärtor

Hur ska jag lättast beskriva hur de känns att   ha KOL ?ksk som ett astmaanfall som aldrig går över. Jag har jobbat på lungklinik och sett patienter dö i KOL

. Så fruktansvärt att jag tror de är omöjligt att föreställa sej.

Jag håller på att ta farväl av.livet

 De gör så oerhört ont !!!! Jag ville leva länge till. Se mina barnbarn växa upp göra nya upptäckter för egen del men de blir inte så. Å min dotter Liza Marie, mitt ljus, min glädje i livet. Hon som ger så mycket omsorg, ljus å glädje. Att lämna henne är de svåraste av allt. 

Nej, jag är inte bitter men så trött, så trött, så, trött.

Sedan strax före jul har jag haft tre svåra infektioner med ,40 grader i feber och 100 i sänka ( normalvärdet är ca 10 )

 Å denna ryggsmärtor som gör att jag inte kan sitta på en stol å äta.utan måste ligga i sängen å inta mina måltider . All matlust är bortblåst

Ångest som dessert frukost, lunch och middag

Sköt väl vara på dej å tacka gud för varje dag du får vara frisk är en skänk från ovan och kan inte köpas för pengar

.