Jag hoppas kunna hinna å orka berätta vad de till sist blev av mitt liv. I andras ögon kanske inget märkvärdigt men utifrån min utgångspunkt något fantastiskt. Jag avslöjar slutet att jag läste till anestesisjuksköterska

 En av de tuffaste utbildningar vi har som sjuksköterskor. Allt jag gjort har jag satsat på att göra bäst. När jag läste min vidareutbildning var de en tjej och jag som tävlade om att bli bäst. Vi satt nm uppe på nätterna och läste. En känna kaffe och en burk koffeintabletter höll oss vakna tills vi skakade av koffein.jag gjorde de. Jag gick ut som kursetta !! Kan du förstå vilken revanch jag kände mot alla dom som spottat på mej och hånat mej. Mest stolt är jag över att jag blev författare. Jag ska berätta mer ingående om de senare. Jag började sitta uppe på nätterna och skriva på min självbiografi. De svåraste. Var att mina föräldrar fortfarande levde nm och jag visste att jag skulle göra dom illa. De allra svåraste utelämnade jag dock. De går inte att skriva halvhjärtat. När jag kommit en bit på väg tänkte jag visa de för en bekant som var författare för att få höra hans omdöme

 Om de var nån mening att jag fortsatte eller om jag skulle elda upp n skräpet. Han sa ," Du.har inte gått på en enda svensk lektion. Du vet inte vad ett verb eller substantiv är men du skriver som en gud !! Du har språket inom dej". Så småningom fick jag boken utgiven på förlag och nm fick fina recensioner i alla svenska dagstidningar. De blev en teaterpjäs mmm.senare . De är mycke svårt för en debutant att få ut en bok på förlag men jag fick de. Nu kan vem som helst betala tryckkostnaderna för sin bok å sälja sitt alster till bokhandlare mm. De kallar inte jag författare. När jag nått så långt med mitt liv var jag nöjd. Jag hade bevisat för.mej själv att jag dög. Men jag har mycke att berätta på vägen dit.                                                                     Nu till min titel. De fanns för flera år sedan en bok som blev.mycke posittivt bemött. Den hette "var positiv lev lycklig". Vilka floskler!! Många hävdar fortfarande att de är så. Nog tycker jag att jag bemött de mesta i livet med en positiv syn.om titeln på boken stämmer är de mitt eget fel att jag är dödssjuk och har svårt att känna mej lycklig i nuvarande läge. Med KOL följer en stark trötthet som lägger sej som en ridå över de mesta.  Kommer därtill frakturen i mitt nästan förlamade vänsterben. Jag kan av egen styrka lyfta de en cm från underlaget å nu har jag fått ett tungt gips på och en gipssko som förlänger benet minst tio centimeter. De gör de nästan omöjligt att gå. Och min förut förstörda rygg blir sned och.mycke ond. Ibland tror jag att jävulen leker hasard  med mej men jag har sagt att de ska vi nog bli två om !! Ha de gott å var rädda om varann

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är så fruktansvärt längesen jag skrev något. Jag ber verkligen om ursäkt men jag har varit och är så sjuk. Syftet när jag började skriva var och är fortfarande att berätta hur man vuxen ur en asfaltficka kan skapa sej ett liv. Jag ska fullfölja d...

Det är så fruktansvärt längesen jag skrev något. Jag ber verkligen om ursäkt men jag har varit och är så sjuk. Syftet när jag började skriva var och är fortfarande att berätta hur man vuxen ur en asfaltficka kan skapa sej ett liv. Jag ska fullfölja d...

Det är så fruktansvärt längesen jag skrev något. Jag ber verkligen om ursäkt men jag har varit och är så sjuk. Syftet när jag började skriva var och är fortfarande att berätta hur man vuxen ur en asfaltficka kan skapa sej ett liv. Jag ska fullfölja d...

Eftersom jag tillbringar.julen liggande i influensa tänkte jag skriva ner några tankar.  För mej.känns de sätt vi firar julen på något sätt fel.vi stänger in oss.i.våra klaner.Ger ut massor med pengar på överdåd med mat och köper fina julklappar år...

Eftersom jag tillbringar.julen liggande i influensa tänkte jag skriva ner några tankar.  För mej.känns de sätt vi firar julen på något sätt fel.vi stänger in oss.i.våra klaner.Ger ut massor med pengar på överdåd med mat och köper fina julklappar år...