friaassociationerfranminvarld

Senaste inläggen

Av Annika Sjödin - 28 november 2019 20:30

   Jag tänker fortsätta där jag slutade

Det blev alltså så att min brors fosterföräldrar tog sej an oxå mej. Jag var fjorton månader när jag kom till dom men kunde inte sitta själv utan stöd runtom med kuddar. Så här i efterhand förvånar de mej att tanken på att jag kunde hanen hjärnskadade inte fanns i deras föreställningsvärld. Frisk luft äkta kommjölk och omsorg gjorde att jag vid arton månader sprang 

Min fostermamma sa ,"sen dess slutade du aldrig att springa. 

        Dessa är då.vi bodde i.pappas gamla föräldrahem.som låg i en liten by mellan Göteborg och Alingsås, kallad hemsjö i pappas gamla föräldrahem var både för min bror och mej den allra lyckligaste tiden under hela vår.uppväxt själva huset hette Ässja och var från början ett torp som löd under en stor herrgård.S själva huset bestod av.rum Kök och en liten kammare som man så på den tiden tills min morfar som var byggmästare byggde ut det. Pappa var grovarbetare på de stora godset.

Jag har ett kort på pappa där han står med bar  överkropp och TVÅ män på sina axlar

På.gården födde man oxå upp tävlingshästar. På helgerna fick jag följa med pappa och utfodra dom. Jag minns dom som stora.svarta blanka tjusiga djur som jag hade stor respekt för

 

 

 

 

 

.

 

 

..

 

 

 

 

 

 

 

 

. Jag


nm

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

Av Annika Sjödin - 27 oktober 2019 14:18

Jag tanker fortsätta min sammanfattning för er som inte följt min blogg från början                   ingen fattade det.men amnulansmännen som man var tvungen att tillkalla  då min mamma höll på att förblöda. Hur de.gick med mej hade ingen tid att bry sej om. Alla önskade att jag skulle dö

De var först amnulansmännen som tillkallades För att rädda min mammas liv som chockade konstaterade att de lilla bylte som låg undsnslängd på en bänk andades!! Något.sålitet hade.dom aldrig.sett å. aldrig och aldtrig.härt


att.någon så liten spontsnandades

 Snabbt virade dom  in mej i.några trasor som låg.där.å åkte i ilfart till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.    Min födelsevikt var 840,gram

 Jag föddes.,1953

,senare efterforskningar resulterade i en annons i göteborgsposten spom min adoptivmamma klippte ut för att spara åt mej

 Men vi flyttade k öl mycket. så tyvärr kom den bort

 Där skrev man iaf mitt namn och födelsedatum och att jag var minst i europa som överlevt med så låg födelsevikt. Jag placerades i lkuvös .De var något nytt som man hade stor respekt för så de fanns två runda hål på varje långsida där händer kunde mötas när man skulle sköta mej. Ingen vågade ta ut mej ur glasburen, som jag kallar kuvösen. I tre månade blev jag liggande i den utan någon mänsklig kontakt o tre månader 

. Vad kan.tre långa månader utan någon kroppslig kontakt ett hastigt avbrott från allt jag kände igen sommammas hjärtslag, hennes röst ,hjärtslagen ,.den.gungande rörelsen

när hon gick. Allt.blev tyst och tomt

Gång på gång fick jag hjärtstillestånd. Hjärtmassage på min lilla bröstkorg gjorde genom att hyttknäppa över hjärtat med tumme å pekfinger.                    Mina föräldrar frågade aldrig efter.mej

 Dom började en hopplös kamp på att.glömma sitt barn. Jag placerades på barnhem. Min mamma satte ut en anmoms i tidningen  om fosterhem åt min bror.de kom MASSOR medi svar från många par som mest av allt ville bli fosterföräldrar åt en svart hårig söt liten kille med halvlångt lockigt hår?  Svaren vällde in. Med den uppfostran min mamma hade hann hon å aldrig få någon livserfarenhet så hon sprang rakt i Armarna på min pappa som med sin charm å sina pengar som han snart skulle få förstod hon i inte att hon sprungit på en gravt alkoholiserad, charmig.man som dom km om

älskade av hela sitt hjärta . Nästa äctä måste jag oxå berätta om min  mammas.uppväxt som är mycke annorlunda.

























I



Inga




Jag












IN















Inga


gny











.








.
















































.

.
















.







.

Av Annika Sjödin - 27 oktober 2019 14:18

Jag tanker fortsätta min sammanfattning för er som inte följt min blogg från början                   ingen fattade det.men amnulansmännen som man var tvungen att tillkalla  då min mamma höll på att förblöda. Hur de.gick med mej hade ingen tid att bry sej om. Alla önskade att jag skulle dö

De var först amnulansmännen som tillkallades För att rädda min mammas liv som chockade konstaterade att de lilla bylte som låg undsnslängd på en bänk andades!! Något.sålitet hade.dom aldrig.sett å. aldrig och aldtrig.härt


att.någon så liten spontsnandades

 Snabbt virade dom  in mej i.några trasor som låg.där.å åkte i ilfart till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.    Min födelsevikt var 840,gram

 Jag föddes.,1953

,senare efterforskningar resulterade i en annons i göteborgsposten spom min adoptivmamma klippte ut för att spara åt mej

 Men vi flyttade k öl mycket. så tyvärr kom den bort

 Där skrev man iaf mitt namn och födelsedatum och att jag var minst i europa som överlevt med så låg födelsevikt. Jag placerades i lkuvös .De var något nytt som man hade stor respekt för så de fanns två runda hål på varje långsida där händer kunde mötas när man skulle sköta mej. Ingen vågade ta ut mej ur glasburen, som jag kallar kuvösen. I tre månade blev jag liggande i den utan någon mänsklig kontakt o tre månader 

. Vad kan.tre långa månader utan någon kroppslig kontakt ett hastigt avbrott från allt jag kände igen sommammas hjärtslag, hennes röst ,hjärtslagen ,.den.gungande rörelsen

när hon gick. Allt.blev tyst och tomt

Gång på gång fick jag hjärtstillestånd. Hjärtmassage på min lilla bröstkorg gjorde genom att hyttknäppa över hjärtat med tumme å pekfinger.                    Mina föräldrar frågade aldrig efter.mej

 Dom började en hopplös kamp på att.glömma sitt barn. Jag placerades på barnhem. Min mamma satte ut en anmoms i tidningen  om fosterhem åt min bror.de kom MASSOR medi svar från många par som mest av allt ville bli fosterföräldrar åt en svart hårig söt liten kille med halvlångt lockigt hår?  Svaren vällde in. Med den uppfostran min mamma hade hann hon å aldrig få någon livserfarenhet så hon sprang rakt i Armarna på min pappa som med sin charm å sina pengar som han snart skulle få förstod hon i inte att hon sprungit på en gravt alkoholiserad, charmig.man som dom km om

älskade av hela sitt hjärta . Nästa äctä måste jag oxå berätta om min  mammas.uppväxt som är mycke annorlunda.

























I



Inga




Jag












IN















Inga


gny











.








.
















































.

.
















.







.

Av Annika Sjödin - 27 oktober 2019 14:18

Jag tanker fortsätta min sammanfattning för er som inte följt min blogg från början                   ingen fattade det.men amnulansmännen som man var tvungen att tillkalla  då min mamma höll på att förblöda. Hur de.gick med mej hade ingen tid att bry sej om. Alla önskade att jag skulle dö

De var först amnulansmännen som tillkallades För att rädda min mammas liv som chockade konstaterade att de lilla bylte som låg undsnslängd på en bänk andades!! Något.sålitet hade.dom aldrig.sett å. aldrig och aldtrig.härt


att.någon så liten spontsnandades

 Snabbt virade dom  in mej i.några trasor som låg.där.å åkte i ilfart till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.    Min födelsevikt var 840,gram

 Jag föddes.,1953

,senare efterforskningar resulterade i en annons i göteborgsposten spom min adoptivmamma klippte ut för att spara åt mej

 Men vi flyttade k öl mycket. så tyvärr kom den bort

 Där skrev man iaf mitt namn och födelsedatum och att jag var minst i europa som överlevt med så låg födelsevikt. Jag placerades i lkuvös .De var något nytt som man hade stor respekt för så de fanns två runda hål på varje långsida där händer kunde mötas när man skulle sköta mej. Ingen vågade ta ut mej ur glasburen, som jag kallar kuvösen. I tre månade blev jag liggande i den utan någon mänsklig kontakt o tre månader 

. Vad kan.tre långa månader utan någon kroppslig kontakt ett hastigt avbrott från allt jag kände igen sommammas hjärtslag, hennes röst ,hjärtslagen ,.den.gungande rörelsen

när hon gick. Allt.blev tyst och tomt

Gång på gång fick jag hjärtstillestånd. Hjärtmassage på min lilla bröstkorg gjorde genom att hyttknäppa över hjärtat med tumme å pekfinger.                    Mina föräldrar frågade aldrig efter.mej

 Dom började en hopplös kamp på att.glömma sitt barn. Jag placerades på barnhem. Min mamma satte ut en anmoms i tidningen  om fosterhem åt min bror.de kom MASSOR medi svar från många par som mest av allt ville bli fosterföräldrar åt en svart hårig söt liten kille med halvlångt lockigt hår?  Svaren vällde in. Med den uppfostran min mamma hade hann hon å aldrig få någon livserfarenhet så hon sprang rakt i Armarna på min pappa som med sin charm å sina pengar som han snart skulle få förstod hon i inte att hon sprungit på en gravt alkoholiserad, charmig.man som dom km om

älskade av hela sitt hjärta . Nästa äctä måste jag oxå berätta om min  mammas.uppväxt som är mycke annorlunda.

























I



Inga




Jag












IN















Inga


gny











.








.
















































.

.
















.







.

Av Annika Sjödin - 27 oktober 2019 14:18

Jag tanker fortsätta min sammanfattning för er som inte följt min blogg från början                   ingen fattade det.men amnulansmännen som man var tvungen att tillkalla  då min mamma höll på att förblöda. Hur de.gick med mej hade ingen tid att bry sej om. Alla önskade att jag skulle dö

De var först amnulansmännen som tillkallades För att rädda min mammas liv som chockade konstaterade att de lilla bylte som låg undsnslängd på en bänk andades!! Något.sålitet hade.dom aldrig.sett å. aldrig och aldtrig.härt


att.någon så liten spontsnandades

 Snabbt virade dom  in mej i.några trasor som låg.där.å åkte i ilfart till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.    Min födelsevikt var 840,gram

 Jag föddes.,1953

,senare efterforskningar resulterade i en annons i göteborgsposten spom min adoptivmamma klippte ut för att spara åt mej

 Men vi flyttade k öl mycket. så tyvärr kom den bort

 Där skrev man iaf mitt namn och födelsedatum och att jag var minst i europa som överlevt med så låg födelsevikt. Jag placerades i lkuvös .De var något nytt som man hade stor respekt för så de fanns två runda hål på varje långsida där händer kunde mötas när man skulle sköta mej. Ingen vågade ta ut mej ur glasburen, som jag kallar kuvösen. I tre månade blev jag liggande i den utan någon mänsklig kontakt o tre månader 

. Vad kan.tre långa månader utan någon kroppslig kontakt ett hastigt avbrott från allt jag kände igen sommammas hjärtslag, hennes röst ,hjärtslagen ,.den.gungande rörelsen

när hon gick. Allt.blev tyst och tomt

Gång på gång fick jag hjärtstillestånd. Hjärtmassage på min lilla bröstkorg gjorde genom att hyttknäppa över hjärtat med tumme å pekfinger.                    Mina föräldrar frågade aldrig efter.mej

 Dom började en hopplös kamp på att.glömma sitt barn. Jag placerades på barnhem. Min mamma satte ut en anmoms i tidningen  om fosterhem åt min bror.de kom MASSOR medi svar från många par som mest av allt ville bli fosterföräldrar åt en svart hårig söt liten kille med halvlångt lockigt hår?  Svaren vällde in. Med den uppfostran min mamma hade hann hon å aldrig få någon livserfarenhet så hon sprang rakt i Armarna på min pappa som med sin charm å sina pengar som han snart skulle få förstod hon i inte att hon sprungit på en gravt alkoholiserad, charmig.man som dom km om

älskade av hela sitt hjärta . Nästa äctä måste jag oxå berätta om min  mammas.uppväxt som är mycke annorlunda.

























I



Inga




Jag












IN















Inga


gny











.








.
















































.

.
















.







.

Av Annika Sjödin - 27 oktober 2019 14:18

Jag tanker fortsätta min sammanfattning för er som inte följt min blogg från början                   ingen fattade det.men amnulansmännen som man var tvungen att tillkalla  då min mamma höll på att förblöda. Hur de.gick med mej hade ingen tid att bry sej om. Alla önskade att jag skulle dö

De var först amnulansmännen som tillkallades För att rädda min mammas liv som chockade konstaterade att de lilla bylte som låg undsnslängd på en bänk andades!! Något.sålitet hade.dom aldrig.sett å. aldrig och aldtrig.härt


att.någon så liten spontsnandades

 Snabbt virade dom  in mej i.några trasor som låg.där.å åkte i ilfart till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.    Min födelsevikt var 840,gram

 Jag föddes.,1953

,senare efterforskningar resulterade i en annons i göteborgsposten spom min adoptivmamma klippte ut för att spara åt mej

 Men vi flyttade k öl mycket. så tyvärr kom den bort

 Där skrev man iaf mitt namn och födelsedatum och att jag var minst i europa som överlevt med så låg födelsevikt. Jag placerades i lkuvös .De var något nytt som man hade stor respekt för så de fanns två runda hål på varje långsida där händer kunde mötas när man skulle sköta mej. Ingen vågade ta ut mej ur glasburen, som jag kallar kuvösen. I tre månade blev jag liggande i den utan någon mänsklig kontakt o tre månader 

. Vad kan.tre långa månader utan någon kroppslig kontakt ett hastigt avbrott från allt jag kände igen sommammas hjärtslag, hennes röst ,hjärtslagen ,.den.gungande rörelsen

när hon gick. Allt.blev tyst och tomt

Gång på gång fick jag hjärtstillestånd. Hjärtmassage på min lilla bröstkorg gjorde genom att hyttknäppa över hjärtat med tumme å pekfinger.                    Mina föräldrar frågade aldrig efter.mej

 Dom började en hopplös kamp på att.glömma sitt barn. Jag placerades på barnhem. Min mamma satte ut en anmoms i tidningen  om fosterhem åt min bror.de kom MASSOR medi svar från många par som mest av allt ville bli fosterföräldrar åt en svart hårig söt liten kille med halvlångt lockigt hår?  Svaren vällde in. Med den uppfostran min mamma hade hann hon å aldrig få någon livserfarenhet så hon sprang rakt i Armarna på min pappa som med sin charm å sina pengar som han snart skulle få förstod hon i inte att hon sprungit på en gravt alkoholiserad, charmig.man som dom km om

älskade av hela sitt hjärta . Nästa äctä måste jag oxå berätta om min  mammas.uppväxt som är mycke annorlunda.

























I



Inga




Jag












IN















Inga


gny











.








.
















































.

.
















.







.

Av Annika Sjödin - 24 oktober 2019 23:10

Jag känner att jag vill göra en sammanfattning för mina nya följare. Ni som läst de förut får försöka stå ut. De är ett underverk att jag tagit mej så långt som till högskolestudier i Uppsala. Mina föräldrar låg i skilsmässa när jag blev till. Jag brukar säja att jag är ett olycksfall i arbetet. Jag hade redan en bror. Ett kärleksbarn som föddes inom äktenskapet. Han bodde med min mamma. Hon jobbade somnpiga, som de hette. De var imte lätt att klara sej själv

 ensam med ett barn. Även ommbarnet var gött inom äktenskapet räknades man som en hpra och ansågs vara.alla måns egendom. Därför var.de så att ingen av mina föräldrar ville.ha mej.p å femtiotalet.tilläts abort endast om de var så fara för moderns eller barnets liv.När min mamma var i sjätte månaden bestmde hon sej  för att.gå till en kvacksalvare och göra.en abort med förhoppningen att jag skulle vara död. Dessa kvacksalvare.var inte läkare, kanske slaaktare eller hade på annat sätt mycket bristfälliga anatomiska kunskaper. Så kom de sej att jag föddes på en skitig vaxduk på ett köksbord i ett kök någonstans i Göteborg.

.Min mamma höll på att förblöda så vi fick åka ambulans till Sahlgrenska

sjukhuset

















.





Av Annika Sjödin - 23 oktober 2019 02:07

Det är.märkligt att jag som var så rädd för alla människor. Vuxna såväl som barn och hade en mamma som hamrade in i min själ" lita inte på någon. Tro aldrig på en människa "nästan självklart blev en ledargestalt och jag njöt och solade mej i glansen. Studielånet kom en gång per termin men var ofta slut efter tre månader. Resten av

tiden satt vi extravak på nätter å helger. På dagarna praktiserade vi eller hade föreläsningar

 Studierna skulle förstås skötas domnoxå men vi var unga, friska och fulla av livslust. Tänkte dela ett minne. Pemgarna  hade precis kommit och vi skulle ut å shoppa. Jag hittade en fhärööress. Byxor å jacka i en fin lila färg och med att fransar som hängde ner från ärmarna. Den var svindyr men jag hade hade hittar en liten fläck på ena ärmen. Nu ska.vi ha kul så jag till mina kompisar. Dom bara tittade npå mej som om jag ramlat ner från en annan planet. Jag visade fläcken för expediten,.visade fläcken å så att jag ville ha 25 procentsats drabbat. Den Kanske går att få bort, tycke han ,.spottade på fingret å gned på fläcken. Å.så spottar du på den oxå , så jag. Fy fan !! Du får femtio procent inte ett

 Öre mer !! Mina kompisar stod i ett hörn å vred sej av skratt

 Den stackars expediten.var högröd i ansiktet å jag fick min dress för halva priset. Den gick utmärkt att tvätts i maskin och fläcken gick bort . Jag älskar fortfarande att slänga käft med folk de är livets krydda,,, 













.

Å






















Presentation


Tillsammans kan vi förändra världen.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2020
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Annika Sjödin

Annika Sjödin

Annikasjodin

Duni lömde by

Annikasjodin

Annikasjodin

Annika Sjödin

Annika sjödin

Gådtbol


Ovido - Quiz & Flashcards