Har feber i dag och mår inte bra men de som skingrar mina tankar är att skriva. Jag fortsätter min berättelse som utspelar sej i.början av sjuttiotalet på syster Ajas sjuk och vilohem i Bromma

Sjukhemmet bestod av två intilliggande.villor med plats för tolv svårt senildementa gäster i varje villa

 Vi arbetade två och två i varje villa. Syster Aja anställde.uteslutande unga svenska flickoroch svensktalande finskor. Vi jobbade tio dagar lediga en, jobbade tio dagar, ledig en så rullade de.på vad hon framförallt lärde oss var respekt för individen hur sjuka dom än var. Ibland kunde hon berätta några speciella gästers levnadsöden

 Jag.minms särskilt en mycke tyst.kvinna som sällan svarade på tilltal. Om man pratade med henne kändes de verkligen som om hon kapslade in sej i sin egen värld. Jag fick mej berättat om henne att hon varit med i andra världskriget och led av en svår krigspsykos. Där hon såg varje person som närmade sej henne som en fiende. Så fel jag haft i min bedömning att hon var svårt dement.  Jag fick mer å mer inblick i gästernas förflutna och lärdemej se på dom som speciella individer. Att få in sina anhöriga på syster Ajas sjukhem var mycket dyrt eftersom de var privat.vi hade gäster med 

 högst varierande bakgrund de var fd läkare professorer osv. Trots att vi var mycket noga med att låsa alla dörrar hade vi en man som på något sätt lyckades rymma. En dag var han borta. I panik sökte vi igenom varenda vrå i hela huset då ringde telefonen. Mannen hade iklädd bara pyjamas lyckats ta tunnelbanan till den golfklubb där han brukade spela golf när han var frisk. Innan han blev sjuk var han en högt rankad och erkänd forskare. Att få inblick i deras liv innan sjukdomen slog allt i spillror gjorde att jag lärde mej betrakta alla gäster med respekt.                                Eftersom sjukhemmet var privat måste de gå med vinst. Handskar fanns inte. Vi fick bokstavligt torka skit med bara händerna. Tvätta dom noga mellan varje gäst och vara noga med handsprit. Förutom att vi var två personal fördelat på tolv gäster där varje person behövde sin speciella omvårdnad

 Skulle vi oxå sköta städ och tvätt

. De allra värsta var att ensam bada tolv senildementa personer utan ett så enkelt.hjälpmedel som en lift

De flesta blånekade. Dom skulle på inga villkor.bada jag fick använda all övertalningsförsök jag bara kunde komma på. Efter en sådan dag var.jag så trött så jag grät på tunnelbanan på vägen hem.                    Huset var i två plan och trappen försedd med heltäckningsmatta

Till fika på em serverades.inga.kakor men små fina smörgåssnittar som vi skulle gå runt och servera på silverbricka och med tång.

Fortsättning.följer ha de gott !!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är så fruktansvärt längesen jag skrev något. Jag ber verkligen om ursäkt men jag har varit och är så sjuk. Syftet när jag började skriva var och är fortfarande att berätta hur man vuxen ur en asfaltficka kan skapa sej ett liv. Jag ska fullfölja d...

Det är så fruktansvärt längesen jag skrev något. Jag ber verkligen om ursäkt men jag har varit och är så sjuk. Syftet när jag började skriva var och är fortfarande att berätta hur man vuxen ur en asfaltficka kan skapa sej ett liv. Jag ska fullfölja d...

Det är så fruktansvärt längesen jag skrev något. Jag ber verkligen om ursäkt men jag har varit och är så sjuk. Syftet när jag började skriva var och är fortfarande att berätta hur man vuxen ur en asfaltficka kan skapa sej ett liv. Jag ska fullfölja d...

Eftersom jag tillbringar.julen liggande i influensa tänkte jag skriva ner några tankar.  För mej.känns de sätt vi firar julen på något sätt fel.vi stänger in oss.i.våra klaner.Ger ut massor med pengar på överdåd med mat och köper fina julklappar år...

Eftersom jag tillbringar.julen liggande i influensa tänkte jag skriva ner några tankar.  För mej.känns de sätt vi firar julen på något sätt fel.vi stänger in oss.i.våra klaner.Ger ut massor med pengar på överdåd med mat och köper fina julklappar år...