friaassociationerfranminvarld

Senaste inläggen

Av Annika Sjödin - Måndag 20 maj 18:16

Jag har inte skrivit på så länge. Har åkt in å ut som en jojo på akuten . Borde snart.ha klippkort.på akuten. Ligger inne på lungkliniken igen. Ska bara helt.kort beröra min hälsa

 Min syrenvå i blodet ligger alldeles för lågt

 Har väldigt svårt att andas. Orkar inte äta . Knappast prata. Har syrgas dygnet runt. Målet är att jag ska kunna gå hem utan syrgas. Skulle jag tvingas ha de med.mrk måste jag ha en lång syrgasslang som sträcker sej över hela lägenheten. De första jag.slulle.göra vore att stå på näsan på slangen. Jag är oerhört trött

 Till sist blir de så att jag åaker in å inte kommer hem igen de är jag medveten omå

         Nu.vill jah byta spår. Efter.ett.år hos syster Aja.tyckte jag att de var dags att gå vidare om jag skulle skapa.mej ett liv. Jag funderade mycket på hur jag skulle kunna läsa upp mina betyg och skulle jag ens kunna ? Jag hade inte lagt mer än fem uter på att läsa i grundskolan. Jag hade några vänner som läste på folkskola och talade dej varma för denna skolform. Varför inte testa tänkte jag de går bara att misslyckas. Jag sökte till samma folkhögskola som mina vänner gick på

 Kaggeholms folkhögskola. En.kristem folkhögskola otroligt vackert belägen på Ekerö belägen vid  Mälaren. Huvudbyggnaden var ett otroligt vackert 1700talsslott. Både lärare och elever bodde på skolan. Här gick jag för första gången känna vad verklig kamratskap var för nåt. Jag var accepterad och omtyckt för den jag var. De var en fantastisk känsla. Trots de gick jag.ofta för mej själv och hrät. Jag har aldrig under hela mitt liv riktigt övågsty tro  attjag dög som jag var

Aldrig vågat tro att jag var omtyckt. Med.åren hsry jag införlivat de med min personlighet. De stör mej inte numera. Jag har införlivat de med min personlighet och accepterat de som en del av mej själv.              

 Men jag fick.en rejäl chock när jag följde med mina kristna kompisar på restaurang och upptäckte att dom drack vin till maten.!!, Allt jag lärt mej vändes upp.å ner. Nu orkar.jag imte skriva mer

 Ha de gott å var rädda om varann .









.

.



.








.



.







.



ANNONS
Av Annika Sjödin - Onsdag 24 april 21:30

Aldrig ska jag glömma allt jag lärde hos  Syster Aja. Jag  flyttade eller som jag så ofta upprepat blundade och hoppade. De fanns ingenting i världen som sa att jag som ensam, utfrysta och.mobbad skulle klara mej i Stockholm.. jag har alltid.varit av den åsikten att.man måste se på . själv med lite.humor.och.försöka dra ner på kraven på sej själv. Behovet jag alltid bar med mej att.inte bara vara bra utan bäst ledde till upprepade svåra.mycke svåra perioder av anorexi som jag tack och.lov lyckades ta mej ur.             Jag ville skriva om glädje, sol, vår förväntan. Tyvärr känner jsg ingenting av detta nu . Hade tänkt hinna komma så långt att jag kunde komma till allt roligt jag haft. Så länge jag orkar kommer jag att skriva.min blogg. dÄag blir den kortare än vanligt. Ligger fastnsglad vid en syrgasslang på lungkliniken och.orkar inte mer denna gång

 

ANNONS
Av Annika Sjödin - Onsdag 24 april 21:30

Aldrig ska jag glömma allt jag lärde hos  Syster Aja. Jag  flyttade eller som jag så ofta upprepat blundade och hoppade. De fanns ingenting i världen som sa att jag som ensam, utfrysta och.mobbad skulle klara mej i Stockholm.. jag har alltid.varit av den åsikten att.man måste se på . själv med lite.humor.och.försöka dra ner på kraven på sej själv. Behovet jag alltid bar med mej att.inte bara vara bra utan bäst ledde till upprepade svåra.mycke svåra perioder av anorexi som jag tack och.lov lyckades ta mej ur.             Jag ville skriva om glädje, sol, vår förväntan. Tyvärr känner jsg ingenting av detta nu . Hade tänkt hinna komma så långt att jag kunde komma till allt roligt jag haft. Så länge jag orkar kommer jag att skriva.min blogg. dÄag blir den kortare än vanligt. Ligger fastnsglad vid en syrgasslang på lungkliniken och.orkar inte mer denna gång

 

Av Annika Sjödin - Fredag 5 april 01:22

så har ännu en dag gått till ända. Ytterligare en dag närmare slutet. Jag har tidigare skrivit om min kol och hur läkaren vid mitt sista besök snurrade runt stolen så hon satt mitt emot mej, stoppade in sina knän mellan mina , fixerade min blick och upprepade tre gånger "  nu kan vi inte göra  mer för att hjälpa dej med din KOL, nu går de bara utför ". De var nåt.jag inom mej visste men de blev ytterst påtagligt när hon sa de. Ingen kan säja dagen eller stunden men jag blir tröttare å tröttare. I början kämpade jag emot med allt jag hade. VILME INTE,. ILLE INTE!! Jag är ,,65.år och om jag fick vara frisk skulle jag kunna ha tio, femton år kvar av mitt liv. Nu är de som jag resignerat. Till och med längtar till  andra sidan. Jag har i mina första  inlägg.neskrivit fem fanatisktreligiösa nästan sektliknande uppväxt jag hade. Hur de kom att påverka min skol och tonårstid. Några tonår hade jag aldrig men precis allt var synd. Min adoptivmamma hotade med jävulen och ett brinnande helvete. I skolan var jag svårt mobbad och till sist gick jag inte dit alls. Jag var ett klart mobbninhdfall

 De gör fortfarande fysiskt ont att minnas hur jag såg ut. Att bära långbyxor var synd. Vi hade ont om pengar och jag minns vintrar då vi inte hade råd att köpa strumpbyxor jag lovar att mina ben var blåfrusna. En gång när jag bara ville att mamma skulle hålla om mej påstod hon att jag var besatt av jävulen. Jag berättar detta

 DeDtog.månha e f att belysa att vi Aldrig nånsin kan fly från vårt förflutna. För att överleva tvingsdes jag göra om de jag fostrats till till en tro som gick att leva med de tog många år men jag lyckades. För mej är inte gud en vithårig farbror som sitter på en tron i him yror.ksg imye.på melen. Gud är kärleken.kärleken till mina medmänniskor. Han är allt de vackra i naturen, ett litet barns leende, empati och omtanke. Något helvete tror jag inte på kanske är de de dåliga samvetet vi får bära med oss för att vi.medvetet sårat en annan medmänniska

 Något.vi inte kan rätta till.jag tror på ett liv efter detta. Ett liv där allt är fullkomligt. Inga sjukdomar, ingen smärta, inga handikapp. Om vilken form vi existerar vet jag inte svaret på men jag är övertygad om att vinka .följa och vägleda våra anhöriga. Är de underligt att jag längtar dit ???? 

Jag har flera sjukdomar att kämpa med. Bla en immunbristsjukdom som gör att jag varje vecka måste ta fyra subcutana nålar i magen som via en pump pumpar in vätska som ska höja mitt immunförsvar

Denna sjukdom gör mej mycket infektiomskämslig

Vidare har jag en rygg som är.helt förstörd ända uppifrån och ner och ger mej mkt svåra smärtor. Jag har funderat mycke.på varför just jag drabbats av allt detta. Jag tror inte de är meningen att vi sk  a förstå allt. Vi är trots allt människor med begränsade intellekt

.sammanfattningsvis har jag haft ett fantastiskt roligt liv inte alla har lyckan att sammanfattandep de så 

De jag inte förstår lyfter jag på hatten i vördnad för och går förbi

 

 

 

 

 

 

.

 

 


 

 

 


Av Annika Sjödin - Tisdag 2 april 23:32

Nu är de andra gången som delar av.mitt inlägförsvinner. Ksk skriver jag för mycket så jag får.väl begränsa mej. De är två saker jag absolut vill ha med .  Vi fick.in en kvinna med ett stort liggsår efter helgen ryggen itvå veckor satt syster Aja vid hennes.säng.och.behandlade såret tills de l

Jag

I En sista sak jag tar.med har betytt oerhört mycket för mej. Jag var 16 år och visste inget om döden. Jag satt och försökte mata en kvinna somi 

Princip var okontaktbar. De var nästan omöjligt att få i henne nån mat alls men den här dagen var de.omöjligt

 Jag hämtade syster Aja som Talade om att kvinnan var död. Jag blev chockad här hade jag suttit och försökt

,mata en död ,!! mycket mjukt sa hon nu ska vi hjälpas åt att göra henne fin . Hennes första åtgärd var att öppna fönstret

 För att som hon sa släppa själen fri de var något så vackert att jag under alla  mina år som sjuksköterska.när jag skulle.göra iordning en avliden alltid tillämpat samma metod..vi.tvättade den gamla, klädde henne fin, tände två ljus och.la en ros mellan hennes händer innan vi släppte in dom anhöriga. Jag känner alltid stor respekt för dem som gjort så sista resa.

 En upplevelse vi ännu levande.har kvar att.göra

 Beträffande syster Aja finns det massor att.berätta om 

Denna märkliga kvinna

















.


.









.


Av Annika Sjödin - Tisdag 2 april 23:32

Nu är de andra gången som delar av.mitt inlägförsvinner. Ksk skriver jag för mycket så jag får.väl begränsa mej. De är två saker jag absolut vill ha med .  Vi fick.in en kvinna med ett stort liggsår efter helgen ryggen itvå veckor satt syster Aja vid hennes.säng.och.behandlade såret tills de l

Jag

I En sista sak jag tar.med har betytt oerhört mycket för mej. Jag var 16 år och visste inget om döden. Jag satt och försökte mata en kvinna somi 

Princip var okontaktbar. De var nästan omöjligt att få i henne nån mat alls men den här dagen var de.omöjligt

 Jag hämtade syster Aja som Talade om att kvinnan var död. Jag blev chockad här hade jag suttit och försökt

,mata en död ,!! mycket mjukt sa hon nu ska vi hjälpas åt att göra henne fin . Hennes första åtgärd var att öppna fönstret

 För att som hon sa släppa själen fri de var något så vackert att jag under alla  mina år som sjuksköterska.när jag skulle.göra iordning en avliden alltid tillämpat samma metod..vi.tvättade den gamla, klädde henne fin, tände två ljus och.la en ros mellan hennes händer innan vi släppte in dom anhöriga. Jag känner alltid stor respekt för dem som gjort så sista resa.

 En upplevelse vi ännu levande.har kvar att.göra

 Beträffande syster Aja finns det massor att.berätta om 

Denna märkliga kvinna

















.


.









.


Av Annika Sjödin - Tisdag 2 april 23:32

Nu är de andra gången som delar av.mitt inlägförsvinner. Ksk skriver jag för mycket så jag får.väl begränsa mej. De är två saker jag absolut vill ha med .  Vi fick.in en kvinna med ett stort liggsår efter helgen ryggen itvå veckor satt syster Aja vid hennes.säng.och.behandlade såret tills de l

Jag

I En sista sak jag tar.med har betytt oerhört mycket för mej. Jag var 16 år och visste inget om döden. Jag satt och försökte mata en kvinna somi 

Princip var okontaktbar. De var nästan omöjligt att få i henne nån mat alls men den här dagen var de.omöjligt

 Jag hämtade syster Aja som Talade om att kvinnan var död. Jag blev chockad här hade jag suttit och försökt

,mata en död ,!! mycket mjukt sa hon nu ska vi hjälpas åt att göra henne fin . Hennes första åtgärd var att öppna fönstret

 För att som hon sa släppa själen fri de var något så vackert att jag under alla  mina år som sjuksköterska.när jag skulle.göra iordning en avliden alltid tillämpat samma metod..vi.tvättade den gamla, klädde henne fin, tände två ljus och.la en ros mellan hennes händer innan vi släppte in dom anhöriga. Jag känner alltid stor respekt för dem som gjort så sista resa.

 En upplevelse vi ännu levande.har kvar att.göra

 Beträffande syster Aja finns det massor att.berätta om 

Denna märkliga kvinna

















.


.









.


Av Annika Sjödin - Tisdag 2 april 23:32

Nu är de andra gången som delar av.mitt inlägförsvinner. Ksk skriver jag för mycket så jag får.väl begränsa mej. De är två saker jag absolut vill ha med .  Vi fick.in en kvinna med ett stort liggsår efter helgen ryggen itvå veckor satt syster Aja vid hennes.säng.och.behandlade såret tills de l

Jag

I En sista sak jag tar.med har betytt oerhört mycket för mej. Jag var 16 år och visste inget om döden. Jag satt och försökte mata en kvinna somi 

Princip var okontaktbar. De var nästan omöjligt att få i henne nån mat alls men den här dagen var de.omöjligt

 Jag hämtade syster Aja som Talade om att kvinnan var död. Jag blev chockad här hade jag suttit och försökt

,mata en död ,!! mycket mjukt sa hon nu ska vi hjälpas åt att göra henne fin . Hennes första åtgärd var att öppna fönstret

 För att som hon sa släppa själen fri de var något så vackert att jag under alla  mina år som sjuksköterska.när jag skulle.göra iordning en avliden alltid tillämpat samma metod..vi.tvättade den gamla, klädde henne fin, tände två ljus och.la en ros mellan hennes händer innan vi släppte in dom anhöriga. Jag känner alltid stor respekt för dem som gjort så sista resa.

 En upplevelse vi ännu levande.har kvar att.göra

 Beträffande syster Aja finns det massor att.berätta om 

Denna märkliga kvinna

















.


.









.


Presentation


Tillsammans kan vi förändra världen.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ friaassociationerfranminvarld med Blogkeen
Följ friaassociationerfranminvarld med Bloglovin'

Annika Sjödin

Annika Sjödin

Annikasjodin

Duni lömde by

Annikasjodin

Annikasjodin

Annika Sjödin

Annika sjödin

Gådtbol


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se